Hur ett streck på kartan blev en viktig väg genom fyra länder

Idén att koppla samman E4 i Sverige med E6 i Norge föddes i mitten på 1950-talet. Ett antal eldsjälar bildade en förening för att driva vägfrågan. Arbetsnamnet på vägen var ”Från kust till kust”. Lennart Hartin, under många år Föreningen Blå vägens drivande kraft, var inte förtjust. ”Från kust till kust är inget namn, det är en beskrivning”, menade han.

När Hartin år 1962 skulle göra en serie radioprogram om den planerade vägen, blev han pressad att ge vägen ett namn. Han och hustrun Birgit slet med frågan. Då föll deras blickar på en enkel karta med ett streck från en blå kulspetspenna. Det blå strecket lyste i ett förklarat sken. Givetvis skulle vägen heta ”Blå vägen”.

Eldsjälarna lyckades. Blå vägen är numera en allt viktigare trafikled och bevis på ett enstående internationellt samarbete. På 1960-talet drogs nämligen det blå strecket genom Finland till Ryska gränsen. 1990 korsades gränsen och idag går vägen ända till Pudosh i Ryska Republiken Karelen. Därför kan Blå vägen bjuda på en mer än 200 mil lång innehållsrik resa över fjäll, genom skogar, städer och levande landsbygd.  

Tusen öar och tusen sjöar

Längs vatten vill människan färdas, men nu på land

Människans urgamla förleder följde vattnen. När människorna blev bofasta slog de sig ner vid vattendragen. Att resa efter Blå vägen är i sanning att färdas med vatten, kultur och historia som sällskap. Dagens resenärer kommer sommar och vinter, åker bil eller buss, bor bekvämt på hotell, campingplatser eller väljer Bed & Breakfast.

Forsarna i Ume älv är tysta numera. Älven är en av de riktigt stora leverantörerna av vattenkraft i Sverige. I Vindelälven däremot brusar forsarna som förr och firas varje år med en festdag, Nationalälvsdagen.

Ögruppen Traena i Atlanten är Blå vägens utpost i väster. De tusen öarna och skären ligger på Polcirkeln men Golfströmmen skapar grönska och milda vintrar. Längst i öster ligger öarna i Onega med världsarvet Kizhi och dess unika exempel på nordrysk träarkitektur. Mellan dessa ändpunkter löper Blå vägen längst älv, över hav och rakt igenom de tusen sjöarnas Finland. 

Solen går aldrig ner

Och fjällen speglar sig i de klara sjöarna

Några mil in i Norge höjer sig Snötind och Istind 1 600 meter över havet. Runt omkring topparna utbreder sig ett mäktigt istidslandskap, glaciären Svartisen. Mitt i Saltfjället-Svartisen nationalpark ligger Polarcirkelcentret, Nordnorges största besöksmål.

Väl inne i Sverige går Blå vägen in i Europas största naturskyddade område. Vindelfjällens naturreservat med sitt rika djur- och växtliv är en dröm för alla naturintresserade. Porten till reservatet är Hemavan. Både Hemavan och Tärnaby är kända vintersportorter med slalom, snowboard, offpist, heliski och längdskidåkning. Sommartid väljer många att starta i Hemavan på sin vandring efter Kungsleden, en av Sveriges mest kända leder. Fiske är en självklar attraktion både sommar och vinter. Hemavan har direktflyg från Stockholm året om. 

I skogsriket

Vilda djur, basindustri och framtidsforskning

Blå vägen löper genom de nordliga breddgradernas barrskogsbälte. Älg, björn, lodjur och varg finns i skogarna men är skygga för människan. Säkrast träffas de vilda djuren i Lycksele djurpark, som är byggd så att besökaren får känslan av att djuren vistas i full frihet. Verklig närkontakt med skogens konung ges besökaren på Älgens hus i Bjurholm.

En annan sevärdhet i Lycksele är Gammplatsen med Skogsmuseet, ett stort hembygdsområde, som visar nybyggarnas historia. Samernas värld skildras på Västerbottens museum i Umeå. Där möter besökaren även Svenska skidmuseet med världens äldsta skida.

Skogen är basindustri längs Blå vägen och framförallt i Umeå och Joensuu finns världsledande kompetens inom teknik och skogsbruk. Om den stora sågverksepoken i slutet av 1800-talet vittnar idylliska Norrbyskär, som är ett populärt mål för en dagsutflykt från Umeå. 

Odlingslandskapet

Levande landsbygd med nya träffpunktar och aktiviteter

Jordbruket har rationaliserats, ensilage i vita plastbalar ligger utströdda över ängarna som en jättes leksaker. Sommaren är kort men midnattssolen gynnar korn, potatis och vallodling och skapar enastående arom i åkerbär och hjortron.

Landsbygden lever. Efterfrågan på lokalt producerad mat ökar. Nya träffpunkter har växt fram i form av kanotleder, vandringsleder, bad och fiskeplatser. Ett stort antal turistföretag erbjuder aktiviteter och naturupplevelser som forsränning, turridning, draghundar, snöskoter, fiske, sälsafari och golf. Guider kan hyras för vandring, fiske och jakt.

Använd gärna Internet för information om boende, matställen och aktiviteter. Där finns också aktuella uppgifter om sevärdheter, utflyktsmål, hembygdsgårdar, museer, slöjd och konsthantverk, kulturfestivaler och andra evenemang. 

Den växande staden

Kompetens, kultur, nöjen, ungdom och framtidstro

I staden finns det unga moderna samhället med en bred och varierad arbetsmarknad, god samhällsservice och ett stort utbud av nöjen, kultur och shopping. Umeå växer och är med stadig fart på väg mot målet 150 000 invånare. Kulturlivet är rikt med egen operascen, Norrlandsoperan, professionell symfoniorkester, gallerier, teatergrupper, internationell jazzfestival och flera andra kulturfestivaler.

Utbildning och forskning är ett gemensamt drag för Blå vägens städer. Umeå, Vasa, Kuopio, Joensuu och Petrozavodsk har samtliga universitet.

Inte minst de fina förbindelserna med bussar, tåg och flyg i Blå vägenstråket gör att både affärsturism och fritidsturism växer. Botniabanan knyter samman städerna längs Norrlandskusten och ökar tillgången på arbete, utbildning, kultur och service. Och nu arbetar starka krafter för att den nuvarande färjetrafiken över Kvarken ska ersättas av en broförbindelse. 

Blå vägen tur & retur

Nya vägval ger nya upplevelser

Blå vägens ändpunkt på det norska fastlandet är Nesna. Här angör Blå vägen Helgelands kust och Kustriksvägen. Den som nu ska vända tillbaka har flera alternativ. Genom att åka norrut efter Kustriksvägen eller E 6 kommer man till Bodö och kan därifrån ta Silvervägen till Sverige.

                                                      

Den som i stället kör söderut kan med fördel välja Kustriksvägen till Brönnöysund och därifrån fortsätta på Sagavägen till Örnsköldsvik via Hattfjelldal.

Från Hattfjelldal är det möjligt att ta Krutfjellvegen mot Sverige. Leden från Norge till Sverige över Krutfjället har använts i långliga tider. Först till fots och på skidor, med ren och med häst. Nutidens bilvägar rundar Krutfjället och erbjuder resenären två möjligheter, men båda vägarna går till Joesjö på svenska sidan.

Vägalternativen är en fest för ögat och alla sinnen. Här möts hav och högfjäll i storslagen, orörd natur här ges goda möjligheter till vintersport, jakt och fiske, cykling, vandring och intressanta möten med den samiska kulturen.

Blå vägenbussen går dagligen Umeå – Mo i Rana – Umeå.